Redan när vi tar våra första steg ur flyget väl framme i Sydafrika märker vi stor kontrast till Sverige!
Apartheid lever kvar än, var min första tanke. Vid vägkanten står endast mörka och arbetar, och ju längre vi färdas genom flygplatsen kan vi inte ungå att notera att alla lågbetalda tjänster på flygplatsen verkar tillhöra de mörka.
Bussen plockade tillslut upp oss, och under 1,5 timmes färd ser vi saker som vi trodde bara existerade på film! Uppdelningen och sammhällsklyftorna var synligare än jag väntat mig.
På vägen ser vi gigantiska hus med alla tillbehör man kan tänka sig, medans några hundra meter därifrån ser vi svarta små barn leka utanför en fallfärdig barack. Vita lyxiga jeepar kör om de mörka kvinnorna som med sönderslitna kläder vandrar längst vägkanten. Vi lägger alla märke till att de inte verkar följa några speciella regler på bilvägen. Bakom den vita jeepen kör nämligen ännu en jeep, fast av äldre modell, på flaket sitter två män utan bälte medans föraren kör i över 100km/h.
I huset där jag ska bo har de att hembiträde (en mörk kvinna), vilket nästan alla familjer som vi bor hos verkar ha.
Bara det säger ju en hel del.
Jag har bara varit här i en dag och har redan upplevt otroligt mycket!
Avslutningsvis kan jag hitills bara dra en säker slutsats:
Vi har det BRA hemma i Sverige. Mer än bra.
/Melanie
ALIVE UF
Justerare: Jessica Lange
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar